När jag var yngre var det förbjudit att tycka om Mark Knopfler. Det var förbjudet att vara allt annat än tuff. Riktigt töntigt. Idag är detta en av mina favoritlåtar. Melodin är så enkel och så full av hopp. Samma enkelhet fick mig att slå bakut när jag var tonårng eftersom allt var så satans komplicerat då idag slår det an en lekfullhet i varende cell i min kropp som får mig att vilja dansa, sjunga och snurra runt mina barn runt runt runt runt rnt runt runt runt.