Fy fan vilken eftermiddag. V fick ett utbrott i mataffären som jag först envist försökte lugna ner på plats, blod svett och tårar toppat med folks blickar som säger "Men-gör-någonting-då!" (som om man inte försökt!) vid sådan tillfällen så är det inga snälla tankar som cirkulerar i mitt huvud när jag tittar mig omkring på mina kära medmänniskor runt om i köpcentret som slänger dessa blickar, utan mera tankar i stil med "En-blick-till-gubbjävel-och-jag-nitar-dig! (vilket jag givetvis aldrig skulle göra, men ändå...). Sen finns det också de vänliga tanterna som försöker få V på andra tankar och distrahera honom för att han ska bli glad, men i sådana lägen fungerar det aldrig, tyvärr, men det är väldigt sött och välkommet att de försöker!

Tillslut åkte vi hem och hela vägen hem och en bra stund hemma var han fortfarande helt hysterisk och ledsen. Så sällan han gör så men när han får sådana där vansinniga utbrott så är det helt klart med både min och hans pappas envishet tillsammans.

Jag känner mig som en så otroligt dålig mamma också vid sådana tillfällen eftersom jag har ett ganska hett temperament och efter att ha trängt undan alla känslor i dryga 30 min och försöka hålla mig lugn tillslut inte lyckas utan rycker upp V häftigt och näst intill skriker och det känns som man ska tappa det. Då kan man snacka om hög stressnivå och jag känner mig alltid så kass och helt tömd efteråt.

Usch, usch blä bläääää. Det suger älgballe rent ut sagt.

Det som stressar en värst vid sådana tillfällen är att man inte vet på grund av vad det beror på. För självklart så skriker inte min underbara lilla älskling bara för att det är kul utan det är ju givetvis någonting som tynger honom, bara det att jag inte förstår på grund av vad och det är otroligt frustrerande, för båda parter givetvis.

Hans dagisfröken rekommenderade redan innan V började på dagis att vi skulle ta semester v.44 (under det sedvanliga höstlovet) om vi hade möjlighet till det då de små barnen oftast var väldigt slitna vid den tidpunkten på terminen. Eftersom detta är nästa vecka så kan det vara en bra förklaring på varför han är så trött och sliten. Vi följde givetvis V´s frökens råd och rekommendation och vi har semeser nästa vecka vilket ska bli otroligt skönt och välbehövligt! Vi ska åka till min släkt och mina vänner på västkusten och njuta i fulla drag för det är mer än sötaste V som är sliten, jag kan också skriva under på det!

Kommentera! | 1 st
Kategori: Att vara förälder