Jag blir så fruktansvärt trött på folks mentalitet när det gäller att klaga, snacka skit och inte kunna stå upp för sin åsikt. Före och efter arbetsmöten och under kafferasten och alla lunchpauser på jobbet så klagas det så det står härliga till men när det väl kommer till kritan så är det inte många ord som kommer ur respektive pie hole. Detta resulterar även tyvärr i en jävla massa skitsnack eftersom folk inte vågar stå för sin åsikt inför personen i fråga vid de konflikter och missförstånd som uppstår utan istället snackar av sig med resten av arbetskollegorna vid nästa rast.

Jag är inte rädd för att ta en konflikt och står inte ut med saker som inte fungerar (effektivt och funktionellt är min melodi) så det är alltid jag som får (tar?) rollen som den som för den talan. Jag är helt enkelt den jobbiga jäveln som alltid ska ta upp de disfunktionella situationer som inte fungerar men nu är jag fed up. Droppen har runnit över jag är otroligt trött på att höra folks klagan och sedan aldrig stå upp för den. Vad är man rädd för? Håll käften från början isåfall om du inte står för din åsikt eller stå för det du tycker, det står jag verkligen för.

 Men, här kommer ett rungande men: jag orkar inte engagera mig i min lilla arbetsgrupp längre, vet inte om det beror på att jag snart börjar på ny tjänst på en helt annan avdelning eller om jag bara fått nog, vilket som så är det nog. Jag har försökt att få igång en ärlig och rättfram kommunikation i denna grupp men det är lönnlöst och försöka rodda en sån sak mer eller mindre själv och jag håller helt enkelt på att lära mig att man får välja sina fighter.

Kommentera! | 0 st
Kategori: Allmänt Om Allt