Är fortfarande hemma och är sjuk och försöker för stunden kurera mig med Metallicas nya platta. Jag kommer ihåg när det black album släpptes för då var jag en liten liten skit och lyssnade på dem i leda hemma hos min kompis Magdalena (även kallad Maggan) samtidigt som vi kombinerat det med hennes andra passion för New Kids On The Block som även den smittade av sig på mig.

När det verkligen begav sig var dock innan det svarta albumet, one word: Master of puppets! På det senaste albumet Death Magnetic så är det lite back to the roots för Metallica och jag gillar det, tror det med all säkerhet är en skiva som växer sig på en för varje gång man hör den, och det är de plattorna som av egen erfarenhet alltid är de bästa.

När vi ändå pratar om trollen så måste jag ju även slå ett slag för deras dokumentär Some Kind Of Monster, den är en underbar upplevelse framför allt främst för den personliga utveckling som respektive medlem går igenom, främst James,  med hjälp av en coach/psykolog. Det är ett fantastiskt porträtt av hur bandet kommer till insikt med beroenden och konflikter som grott i åratal. Har du inte sett den rekommenderar jag att du gör det, man behöver inte heller gilla Metallica för att se den den är en schysst filmupplevelse ändå som blivit nominerad (även vunnit?) flera priser.

 

Kommentera! | 2 st
Kategori: Musik